Kaylas

Jag har förlorat 1 timme – någon som har sett den? LER – Ja idag har ni väl inte glömt att ställa fram klockan eller?  Här i Sumpan blir det tvättstuga och våffelgräddning idag. De andra av dagens temadagar ”firar” jag inte. Senare ikväll blir det tv, måste ju se vem som åker ut i Big Brothers livesändning. Fick jag bestämma skulle både Marcel & Hanna åka ut…

Dagens temadagar är:
Våffeldagen
Internationella dagen till minne av slaveriets offer
Trandagen

Ska ni äta våfflor idag? Det ska jag – med sylt och grädde är de ju så ljuvligt goda. Våfflor har ätits sedan medeltiden. Ingredienserna kunde bestå enbart av mjöl och vatten, men under senare delen av 1800-talet började det bli lite vanligare med socker, grädde, smör och ägg i smeten. Dagens sätt att äta våfflor, med sylt och grädde till kaffet, blev modernt kring sekelskiftet 1900.

Det speglar ett ökat välstånd som allt fler fick del av. Det roliga är att våffelätandet inte minskat sedan dess. När vi frossar i våfflor är det förstås för att det är rasande gott. Men Jonas Engman (etnolog vid Nordiska museet) tror att svenskarnas förtjusning i våffeldagen också har att göra med kulturell och historisk identitet. – På våffeldagen blinkar vi bakåt till fattigsamhället som vi alla har rötter i, med innebörden, "vi förstår hur ni hade det", säger han.

Har du provat våfflor med hjortron och chèvre? Våfflor som serveras med getost blir tillsammans med hjortron en mättande efterrätt. Här får du receptet.

Våffelsmet:
50 gr smör
2 dl mineralvatten (eller vanligt vatten)
4 dl vispgrädde
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 krm salt

Tillbehör:
150 gr frysta hallon
½ dl honung
4 msk pressad lime
1 dl ljus sirap
2 krm mald ingefära
400 g chèvre (getost)
1 dl hjortronsylt
ev. grön karamellfärg (till limesirapen)

1. Våfflor: Smält smöret och låt det svalna. Vispa samman vatten, grädde, mjöl och bakpulver till en jämn smet.  Rör i smöret. Låt stå och svälla i rumstemperatur ca 2 timmar.
2. Passera hallonen genom en trådsil. Blanda hallonpuré och honung. Ställ kallt till servering.
3. Blanda limesaft, sirap och ingefära. Tillsätt ev. 1 droppe karamellfärg för färgens skull.
4. Skär osten i drygt cm tjocka skivor.
5. Hetta upp våffellaggen och häll i 1 dl smet per våffla.  Grädda några minuter tills våfflorna är vackert gyllenbruna.
6.  Servera våfflorna med hjortronsylt, hallonpuré, limesirap och getost.

Miljoner människor lider idag av rasism, sexuellt utnyttjande, människohandel eller tvingas arbeta under fruktansvärda omständigheter.

”Världen får skämmas för att dessa fruktansvärda brott fortgår och måste agera”. ”Låt oss hedra slaveriets offer genom att minnas deras kamp. Låt oss bära det med oss tills alla åtnjuter frihet, värdighet och mänskliga rättigheter.”

Från 1518 då det första slavskeppet nådde en spansk hamn till 23 augusti 1791, då upproret i Santo Domingo skakade slaveriet i dess grundvalar, gick många liv till spillo i slaveriets maskineri. Än idag vet vi inte hur många människor som gick miste om ett människovärdigt liv och blev just slavar. Men vi vet att när slaveriet officiellt upphörde i USA, 1865, förändrades levnadsvillkoren för 25 miljoner efterlevande. Denna fruktansvärda hantering av människor och den gigantiska omfattningen skapar förståelse för varför vi idag minns slaveriet som Afrikas förintelse.

Tran(e)dagen är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”. Tranans ankomst finns avbildad i Olaus Magnus där tranor bär ljus i näbben. Den dagen skall man inte tända något ljus. Får tranan se att det är tänt i ett hus, där hon passerar, ansågs det i folkliga föreställningar att det skulle brinna i huset i fråga under årets lopp eller så skulle någon avlida där.

Under Trandagen ansågs dessutom allehanda lömska krafter vara i rörelse. Den kallades även räppadag, det vill säga början på vårkvartalet. Bonden höll reda på de 13 veckornas gång genom att räkna dem baklänges. I bondepraktikan sägs det att fryser det på denna dag skall det frysa i 40 nätter och lika mycket snö som det ligger på takets skuggsida skall bli liggande på nordvettande sluttningar till midsommar.

Trandagen är främst en högtidsdag för barnen här i sydöstra Sverige som otåligt väntar på tranans ankomst. Innan hon kommer på natten till den 25 mars skall barnen måla och rita tranor. Bilderna skall ställas mot fönsterrutan i varje sovrum för att locka tranan och visa att det finns barn i huset som väntar på henne. Det är viktigt att spjällen och kakelugnsluckorna är öppna i de rum, där det finns sådana. Inga dörrar skall vara stängda. Det går också bra att låta något fönster stå lite öppet så att hon kan komma in.

Tranan är lurig. Det är inte alltid som hon kommer på besök. Dels är hon synnerligen lättskrämd. Dels är kravet för att barnen skall få besök att de har uppfört sig ordentligt under året som gått. Tranan vet om de har skött sig eller ej. Innan barnen går och lägger sig på kvällen den 24 mars är det tillrådligt att de ställer en trana, som är målad på styvt papper och som har en bit ljus i näbben, på middagsbordet. Därefter kan de gå till sängs och vid sänggaveln kan de hänga upp sina strumpor. När de sedan vaknar på morgonen återstår att se om hon kom och vad hon lade i deras strumpor. Har de tur är strumporna fulla med godis. Ibland syns spår av henne i form av fjädrar som hon har tappat på golvet. Då kan barnen följa efter och se vilken väg hon tog. Hur länge barnen än försöker hålla sig vakna den kvällen missar de i allmänhet hennes besök. Hon kommer oftast inte förrän de sover. ”Barna skulle i säng medan solen var uppe på varferafton, annars skulle tranan göra något fult i sängen.”

Det har förekommit att folk har klätt ut sig till tranor i Kalmar län. De delade då ut godis till barnen medan de senare var vakna. Carl Wilhelm von Sydow skriver i sin artikel Tranan och Vårfrudagen om ett trankvällsupptåg av en barnsköterska som kom från Förlösa socken utanför Kalmar. ”Detta tillgick så att en person klädde ut sig till trana med en duk på huvudet, utdragen till en lång näbb, och med uppritade ögon. På händer och fötter voro dragna strumpor och det hela anordnat så likt en trana som omständigheterna medgåvo. Stora pappersvingar på ryggen fullbordade illusionen. Tranan kom med en ljusbit i ena handen och en käpp i den andra för att leta rätt på barnen och tvinga dem i säng. I sängen hade tranan lagt garnnystan som skulle föreställa hennes ägg. Idén var att barnen den dagen skulle gå till sängs vid dagsljus, annars skulle tranan komma och taga dem.” Von Sydow drar paralleller med tranvärpningen till de folkseder som är knutna till S:t Nicolaus ute i Europa i december månad. Än kommer han och delar ut sina gåvor, än finner barnen dem i sina skor eller strumpor, utan att ha sett honom…