Cannabis & Polkagrisar
Kategori: Vardagsliv
Idag är det Internationella cannabisdagen & Polkagrisens dag- Ja valet blir lätt… För vem kan väl avstå från polkagrisar, det é ju lördag som = godisdagen.
420 är en beteckning för den internationella cannabisdagen. Enligt chefredaktören för tidningen High Times, Steven Hager, kommer begreppet 420 (uttalas fyratjugo) från San Rafael High School i USA. Det myntades 1971 då ett antal cannabisrökande studenter träffades just klockan 16.20 på eftermiddagen för att nyttja den olagliga substansen. Till slut började de använda 420 som ett kodord för när de skulle träffas.
Men andra versioner berättar en annan historia. Enligt en version var 420 polisens kod för ett misstänkt cannabisbrott medan en annan teori menar att siffrorna kommer från en kemisk sammansättning i plantan. Oavsett vilken historia som är sann så har 420-dagen blivit ett datum som är fast rotat inom cannabiskulturen.
Jag själv tycker det verkar helt ok, om man använder det i MEDICINSKT SYFTE.
Vid mitten på 1800-talet var kvinnor fortfarande utestängda från många typer av näringsverksamhet, men kunde av sociala hänsyn få tillstånd att driva egen näring. Amalia Eriksson fick därför efter makens död 1859 tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och börja tillverka karameller. Hon blev den första som tillverkade polkagrisar. Tillverkningen skedde i ett tidigare tullhus vid dåvarande södra infarten till Gränna och utvecklades bra och Amalia Eriksson fick därför så småningom flera efterföljare med polkagristillverkning i staden. Huset står kvar och används sedan år 2003 som hotell.
Efter Amalia Erikssons död övertogs polkagrisföretaget av dottern Ida, som drev den till sin död 1945.
1. Sveriges polkagrisstad nummer ett är Gränna. Det var nämligen här som Amalia Eriksson började tillverka polkagrisar. Redan 1859 öppnade hon ett bageri där hon gjorde den allra första polkagrisen. Idag finns det en staty av Amalia Eriksson i Gränna.
2. Varje år hålls VM i polkagrisbakning i Gränna.
3. Den vanligaste polkagrisen, som är röd och vit, består av vatten, socker, ättika och pepparmintolja.
4. När alla ingredienser har kokat ihop låter man smeten svalna. Sedan dras och knådas degen så att den blir avlång. Det gör att det kommer in luft i smeten och då blir den vit och seg. En del bagare drar smeten för hand medan andra använder sig av en maskin. När smeten är klar formas den till en limpa.
5. En del av smeten bryter man loss. Den delen blandas med karamellfärg. Den färgade delen läggs sedan på den vita smeten. Sedan rullar, vrider och drar bagaren i smeten tills de färgade ränderna ligger rätt.
6. När smeten är lång nog delas den på mitten. Sedan upprepas allt tills dess att rätt antal polkagrisar är färdiga. Vanligtvis får man ut cirka 60 "normallånga" polkagrisar ur en smet.
7. Det sägs att polkagrisar har fått sitt namn på grund av att dansen polka var populär vid samma tid som de började tillverkas.
8. Idag finns polkagrisar i mängder av smaker, storlekar och former. Men det är den rödvita som räknas som den klassiska.
420 är en beteckning för den internationella cannabisdagen. Enligt chefredaktören för tidningen High Times, Steven Hager, kommer begreppet 420 (uttalas fyratjugo) från San Rafael High School i USA. Det myntades 1971 då ett antal cannabisrökande studenter träffades just klockan 16.20 på eftermiddagen för att nyttja den olagliga substansen. Till slut började de använda 420 som ett kodord för när de skulle träffas.
Men andra versioner berättar en annan historia. Enligt en version var 420 polisens kod för ett misstänkt cannabisbrott medan en annan teori menar att siffrorna kommer från en kemisk sammansättning i plantan. Oavsett vilken historia som är sann så har 420-dagen blivit ett datum som är fast rotat inom cannabiskulturen.
Jag själv tycker det verkar helt ok, om man använder det i MEDICINSKT SYFTE.
Vid mitten på 1800-talet var kvinnor fortfarande utestängda från många typer av näringsverksamhet, men kunde av sociala hänsyn få tillstånd att driva egen näring. Amalia Eriksson fick därför efter makens död 1859 tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och börja tillverka karameller. Hon blev den första som tillverkade polkagrisar. Tillverkningen skedde i ett tidigare tullhus vid dåvarande södra infarten till Gränna och utvecklades bra och Amalia Eriksson fick därför så småningom flera efterföljare med polkagristillverkning i staden. Huset står kvar och används sedan år 2003 som hotell.
Efter Amalia Erikssons död övertogs polkagrisföretaget av dottern Ida, som drev den till sin död 1945.
1. Sveriges polkagrisstad nummer ett är Gränna. Det var nämligen här som Amalia Eriksson började tillverka polkagrisar. Redan 1859 öppnade hon ett bageri där hon gjorde den allra första polkagrisen. Idag finns det en staty av Amalia Eriksson i Gränna.
2. Varje år hålls VM i polkagrisbakning i Gränna.
3. Den vanligaste polkagrisen, som är röd och vit, består av vatten, socker, ättika och pepparmintolja.
4. När alla ingredienser har kokat ihop låter man smeten svalna. Sedan dras och knådas degen så att den blir avlång. Det gör att det kommer in luft i smeten och då blir den vit och seg. En del bagare drar smeten för hand medan andra använder sig av en maskin. När smeten är klar formas den till en limpa.
5. En del av smeten bryter man loss. Den delen blandas med karamellfärg. Den färgade delen läggs sedan på den vita smeten. Sedan rullar, vrider och drar bagaren i smeten tills de färgade ränderna ligger rätt.
6. När smeten är lång nog delas den på mitten. Sedan upprepas allt tills dess att rätt antal polkagrisar är färdiga. Vanligtvis får man ut cirka 60 "normallånga" polkagrisar ur en smet.
7. Det sägs att polkagrisar har fått sitt namn på grund av att dansen polka var populär vid samma tid som de började tillverkas.
8. Idag finns polkagrisar i mängder av smaker, storlekar och former. Men det är den rödvita som räknas som den klassiska.
