Kaylas

SJUK OCH OVISS

Kategori: Vardagsliv

Ja just ovissheten är det värsta, jag vill ju veta vad jag lider av. Är rädd för vad det kan vara, och varför de inte hittar någon orsak. Nu har jag varit sjukskriven 5 månader, och är inte ett dugg närmare nån bättring. Tycker att jag bara blir sämre och sämre. Vissa dagar orkar jag inte ens vara uppe. Då blir det sängen och tv-soffan hela dygnet. Andra dagar é bättre, då orkar jag till och med gå ut och gå en liten sväng. Men det blir inga längre sträckor precis, blir helt slut efter ett tag, och mina besvär ökar också av ansträngningen. Jag som é van att promenera och cykla mycket, både privat och i jobbet. Och gå på gymmet och träna nu, é bara ett önsketänkande, jag saknar det. Det här är inte jag, jag vill vara mitt glada, roliga jag igen. Som har ork och lust att hitta på saker.

Jobbigt för hjärtat också, han blir ju så bunden han också, när jag inte orkar hitta på nåt, eller gå ut på nåt roligt ibland. Det är nästan skönt för min del att sommaren är så regnig, så känns det att jag inte sabbar så mycket för honom iaf. När jag har mina sämre dagar blir jag sur och grinig, och då går det ut över honom också stackarn. Men han klagar inte, han säger bara att han förstår, och att han också lider med mig, och är orolig han med.

Jag blir så less på att må skit. Ena dagen "stramar" det och "drar" från käken/kinden och uppåt, nästa dag är det besvär från käken och neråt halsen, med sväljsvårigheter. Andra dagar känns det mer som ett tryck i huvudet, då det bara susar och brusar…

Det tar på psyket också, pga. just ovissheten. Jag vill inte vara ensam några längre stunder, eftersom jag har svårt med svalget också, att svälja tar emot emellanåt, och ibland blir det luftstopp. Jag känner mig så hjälplös. Läkarna verkar inte fatta att jag mår så dåligt som jag gör…


Jag börjar mer o mer tro ändå att det är nåt med tänderna. Allt började ju med tandvärk, sen kom tandutdragningen den 9/3. De drog ut tanden näst längst bak, i höger underkäke, och det är just där från käken som mitt onda utstrålar sig. Och bara höger ansiktshalva, det känns precis som man delat mitt ansikte i 2 halvor, en frisk sida och en dålig... Antingen nån infektion eller nåt, de kanske inte har fått med hela roten, eller att de lyckats skada nerven på nåt sätt... Eller kan det vara kvicksilverförgiftning???

Efter det har det varit turer hit och dit. Återbesök hos tandläkare för kontrollröntgen, de sa att det såg bra ut och att såret läkte fint. Vårdcentralen skicka remiss till datortomografi och neurolog, där var jag 19/5 (röntgen) 22/5 (neurologen.) Det kunde var trigerminusnerven trodde de då, men det var det alltså inte. Neurologen skicka remiss till logopeden, där jag var 25/6. Jag var tillbaka hos neurologen igen den12/7 och de kan inte hitta någon neurologisk orsak i alla fall. Så nu skicka han remiss för en ny datortomografiröntgen + remiss till öron-näs-hals specialist. Röntgentid har jag fått den 18/8 men ingen tid ännu från öronmottagningen.

Så jobbigt att gå och vänta på att bli kallad till läkare. Flera veckors väntetid, ja ibland över en månad. Väntan är skitjobbig när man mår så här dåligt. Men en sak har varit bramitt i allt elände - jag har blivit rökfri. Idag har jag inte rökt på 150 dagar. Har klarat det utan nikotinplåster/tabletter eller e-cig. Så stolt övermig själv där.

MINA SYMPTOM
  • * Höger ansiktshalva känns stum/bedövad/orörlig och bortdomnad.
  • * Det stramar/drar vid sidan av munnen, kinden/halsen. Hö. sida.
  • * Det tar emot när jag ska svälja. Får anstränga mig att svälja. Känns som om det låser sig, får ingen luft.
  • * Bedövningskänsla kind/käke, tunga och i halsen. Känner inte hur jag tuggar, biter mig ofta i kinden.
  • * Tryck i huvudet, bakom höger öra och uppåt.
  • * Metallsmak i munnen.
  • * Täppt i näsan och luftvägarna, täppt bakvägen.
  • * Känns svullet och trångt i halsen, som om jag svalt en pingisboll.
  • * Kvävningskänsla, musklerna till svalget ”låser” sig. Det känns som om jag ska tuppa av.
  • * Stickningar, krypningar över höger öga.
  • * Tandköttet blöder jättemycket vid tandborstning.

Bröllopsdag

Kategori: Vardagsliv

Grattis till oss hjärtat! Du min älskade man, tack för att du finns vid min sida i nöd och lust. I år firar vi kristallbröllop (15 år) och jag älskar dig mer för varje dag jag har dig i mitt liv. Det har varit härliga år som har gått så fort, och gett oss så mycket. Det går upp och ner - men du är mitt liv, mitt allt. Tack älskade för all kärlek jag får av dig. Jag är så lycklig och tacksam över våra år tillsammans. Önskar oss många fler härliga år, ser fram mot att bli gammal med dig min kära.

 
Vår bröllopsdag 2000. Vilken ljuvlig dag det var. Så vacker och speciell jag kände mig. Och vilken stilig man jag hade vid min sida. När jag tittar på fotona från den dagen bara ler jag. Det känns som igår och samtidigt så länge sedan. Vi har upplevt och gått igenom så otroligt mycket tillsammans.

Jag minns vår bröllopsdag in i minsta detalj. Jag har alltid älskat detaljer, de stora dragen kan ibland kvitta, men en hastig doft eller en kvick rörelse kan etsa sig fast i mitt minne. Jag minns att jag senare sa till dig "hela livet ut" istället för det klassiska "tills döden skiljer oss åt" just för att få en mer positiv ton, med motiveringen att man inte ska tala om döden en så lycklig dag som på en bröllopsdag.