IDAG FIRAR VI:
INTERNATIONELLA VÅTMARKSDAGEN &  GROUNDHOG DAY

Kallt och soligt + snöfall i mängd = Det é riktig vinter. Dagen började med att G kom på fika på fm. Alltid trevligt med lite besök och småprat.

Sen var det tid att plugga lite på em. Men det blev lite tid för facebook också, man måste ju vara lite social också *ler*

Kvällen ägnades liggandes i tv-soffan. Såg bl.a på ”Once upon a time” – Mysigt spännande med sagor ju. Pratade mé döttrarna i tel också. De mådde bra.

Groundhog Day (Murmeldjursdagen) är en festlighet som firas i flera orter i USA & Kanada. Firandet har sitt ursprung i Pennsylvania. Varje år den 2 februari bedöms hur länge vintern kommer att vara. Därför drivs ett skogsmurmeldjur (engelska: groundhog) ur sitt bo. Om djuret ser sin skugga, förutsatt att det är klart och ljust väder, pågår vintern i ytterligare 6 veckor.

I andra delar av världen blev evenemanget känt genom filmen Måndag hela veckan (originaltitel: Groundhog Day) från 1993 med Bill Murray och Andie MacDowell i huvudrollerna.

Groundhog Day är en traditionell amerikansk festival som har sina rötter inbäddade i folklore. Enligt legenden om Groundhog Day, som alltså äger rum den 2 februari, så är skogsmurmeldjurets beteende ett sätt att förutsäga vädret. Om det ser sin skugga, och försvinner ner i hålan igen, innebär det att vintern kommer att fortsätta i 6veckor. Men om djuret  inte ser sin skugga, då kommer det inte att vara rädd för att komma ut ur sin håla och vintern kommer snart vara slut.

Detta tror man eftersom murmeldjuren som bor under jord, inte är vana vid att ha en skugga. Därför blir djuret rädd om det ser sin egen skugga och går tillbaka ner i hålan.

Om denna metod faktiskt kan ses som en exakt förutsägelse av vädret är diskutabelt. Men traditionen Groundhog Day går tillbaka hundratals år.

Det ursprungliga namnet på denna tradition var av kristna Kyndelsmäss.


Årets tema för World wetland day är "Wetland tourism: A great experience - Responible tourism supports wetlands and people"

Den 2 feb 1971 antogs den internationella konventionen för våtmarker i staden Ramsar vid Kaspiska havet. Den är den första moderna konventionen som rör biologisk mångfald.

Ramsarkonventionen arbetar för att bevara våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda marina områden och nyttja dem på ett hållbart sätt. Konventionen trädde i kraft 1975 och över 160 medlemsstater har skrivit under den. Varje land har åtagit sig att utse och bevara sk ramsarområden, viktiga områden med internationell betydelse.
I Sverige finns det 51 st och är utpekade som riksintressen för naturvården i Miljöbalken.

Våtmarker över hela världen tillhandahåller många viktiga ekosystemtjänster. De utgör en viktig del i hushållning och rening av vatten samt lagring av kol. Dessutom har våtmarker stor betydelse för vår anpassning till ett förändrat klimat. I varmare länder är bevarandet av mangroveskogar av stort samhällsekonomiskt intresse då de bidrar till skydd mot naturkatastrofer som stormar och tyfoner i kustzonerna. De spelar också en viktig roll för den biologiska mångfalden längs kusterna och utgör viktiga yngelområden för fisk. Även i nordligare breddgrader utgör våtmarkerna en mycket viktig del i naturens ekosystemtjänster.    


En av de allra artrikaste skogstyperna i Europa är sumpskogen som även kallas Europas regnskog. Den vanligaste typen av sumpskog i Skåne är klibbalkärr, som har hög biologisk mångfald och är av stor betydelse för vedlevande insekter. Klibbalkärr ligger ofta insprängda i annan lövskog och hjälper till att bevara fuktigheten i omgivande skogar. Eftersom det är svårt att komma till med maskiner i de blöta skogarna har de ofta fått stå orörda över lång tid.