Kaylas

”Shout it out” – David Lindgren
Sensationen från andra deltävlingen i Göteborg. Musikalartisten som både kan sjunga och ­snurra på ryggen. Ett ”Bolibompa”-nummer för vuxna människor med gymkort. På scen är 2010-talets Susanne Lanefelt lika spännande som en påstruken slipsnisse på valfri firmafest. Men låten är ett enkelt och rakt och bra reklamradiojippo från två låtskrivare som kan bli tävlingens ryggrad i framtiden.

”Jag reser mig igen” – Thorsten Flinck
Vissa gör långa resor under Melodifestivalen. Thorsten Flinck har på några veckor gått barfota mellan två hållplatser som ligger långt från varandra. Från att ha varit en uträknad freakshow till folkkär entertainer. Mycket tack vare den blodröda arbetarklassballaden ”Jag reser mig igen” – ett dramatiskt och laddat schlagerdrama där det låter som att Jan Malmsjö stiger upp från trottoaren efter att ha ­sovit på gatan i två år.

”Mystery” – Dead By April
Vad hände med gammelschlagern? Genren som var tävlingens syre och själ i flera decennier? Lugn. Schlagern är kvar. Den ser bara lite annorlunda ut. Nuförtiden kan den framföras av unga bläcktorskar med stora tatueringar och tuppkam. Lyssna på numetal-refrängen i Dead By Aprils ”Mystery”. Den är lika buggvänlig som Kikki-Bettan-Lotta. Och efter Melodifestivalen 2012 är ”growl” – sångstilen där utövarna tar i så att ögonen går sönder – det nya fredagsmyset.

”Why start a fire” – Lisa Miskovsky
Här finns inga krusiduller. Här finns ingen konfetti, inga eldfontäner, inte lösnaglar, no pyro och exakt noll papiljotter. När Lisa ­Miskovsky, som bland annat är en skicklig snowboardåkare från Umeå, debuterar i Melodifestivalen nöjer hon sig med två ­stora lakan och en gitarr. I den här tävlingen skulle snöängelns sparsmakade nummer kunna kallas för indie. Det låter som att Kate Bush fjällvandrar i Abisko.

”Baby Doll” – Top Cats
Utan rockabilly skulle den moderna pop­musiken vara betydligt tristare. Genren gav hitlistorna en könsdrift på 50-talet. Ett tonårsuppror som, nu som då, gick ut på att festa och dansa och ligga. Gene Vincent. Fantom­gitarristen Scotty Moore. Den unge Elvis Presley. Eddie Cochran. Jämfört med dem är Top Cats en... otrimmad moppe.

”Euphoria” – Loreen
Den inledande signalen. Det låter som att ett gigantiskt fartyg närmar sig i nattdimman. Första versen där musiken växer fram bakom Loreens röst. Den första refrängen som flyger upp i luften som nyårsraketer. Stamningen ”ah-ah-ah”, kanske den enskilt viktigaste detaljen som gjort låten till en hit. Breaket mot slutet. Snöfallet. Och när det mangainspirerade numret kulminerar i en smattrande technofinal... Klubbmusik brukar sällan ha så här mycket hjärta och själ, framför allt inte i Melodifestivalen.

”Soldiers” – Ulrik Munther
Munther skulle kunna väcka moderskänslor hos murgröna. Medan tonårsflickor och tonårspojkar säkert känner nåt helt annat i sina hjärtan. Musiken är en blandning av munspelspop och krigsmarsch. Eller Andreas Johnson och Martikas ”Toy soldiers”. Men låten skulle kunna vara ett bortglömt albumspår på en bortglömd skiva med en bortglömd ”Idol”-artist.

”Mirakel” – Björn Ranelid och Sara Li
I Leksand var de duon som överraskade alla – uträknade som ett skämt tog de revansch med en direktbiljett till final. En poetisk text till suggestiv musik som är i harmoni med orden. Aldrig har en artist och ett nummer fått så stor medial uppmärksamhet i Melodifestivalen som när det avslöjades att författaren Björn Ranelid, tillsammans med före detta Caracola-medlemmen Sara Li, skulle tävla i år. Men med en eurodiscolåt med poetry slam-inslag tog den udda duon sig till final och ikväll tävlar de i Sveriges största golfboll.

”Why am I crying?” – Molly Sandén
Vilket annat år som helst skulle Molly Sandén ha varit en av finalens största favoriter. ”Why am I crying” är en av de bästa powerballaderna som ställt upp i tävlingen de senaste tio åren. Men 2012 tävlar Molly mot Danny och Loreen och Thorsten,”oj, oj, oj”-kungen från Skåne och kommer lite i skymundan. ”Why am I crying” skildrar ilskan och smärtan efter att nåt fanskap har krossat ens hjärta. Välkommen till vuxenlivet, Molly. Var lugn. Det blir faktiskt värre.

”Amazing” – Danny Saucedo
Tävlingen behöver artister som Danny Saucedo – artister som går ”all in”, plus moms. ”Amazing” är ett fenomenalt skrytbygge. ­Musiken är en ”dannyfierad” version av ­Swedish House Mafias ”Save the world”. Och numret är bokstavligt talat ett självlysande ­bevis för hur mycket Melodifestivalen har ­utvecklats på tio år. Titta på breaket när ­Danny upphäver tyngdlagen. Jämför sedan med ­Afrodites vinnarbidrag från 2002...

Så här säger DN:s Hanna Fahl om kvällens finalister:

1. "Shout it Out" – David Lindgren
Den kamrerliknande musikalmannen med grannpojksutstrålning kom från ingenstans (eller, från en krogshow där han spelar gossversionen av Ledin, om man ska vara noga) och gjorde deltävlingssuccé. Låten är en simpel och lättsmält effektiv dansdänga. Men finalen är full av unga artister med radiohitambitioner, och Lindgrens trevlighetsaura räcker nog inte för att slå favoriterna även om den är så intensiv att man vill gifta bort sin förstfödda med honom på spek.

2. "Jag reser mig igen" – Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern
Åh, det inre kaos som måste ha utspelat sig i tusentals svenska små barnahjärnor i det ögonblick då den plågade kallsvettigt kraxande skådespelaren slog ut Sean Banan i Andra chansen förra helgen. Det är i fullkomligt oförutsägbara stunder som den man älskar Melodifestivalen lite extra mycket. Flincks framför sin barfota kampsång för samhällets udda existenser med stor trovärdighet, och har uppenbart slagit an en sträng hos tittarna.

3. "Mystery" – Dead By April
Kudos till den som kom på idén att pryda schlagerscenen med en bondagerigg/medeltida tortyrkammare. Det ger Dead By Aprils growlande en extra nyans av avgrundsvrål, och dessutom är det ju alltid festligt med omotiverad ondska i Melodifestivalsammanhang (se även: Nordmans häxbränningsshow 2008). De senaste åren har det funnits en självklar och nästan obligatorisk plats för ett rockbidrag i finalen, men de brukar inte ha något att göra med slutstriden.

4. "Why Start a Fire?" – Lisa Miskovsky
Ibland underskattar man svenska folkets kärlek till det lågmälda. Jag gjorde det definitivt, och blev mäkta förvånad när Miskovskys komplexa låtbygge och minimalistiska scenshow bestående av två dansare i lakan tog sig direkt till final. Men en stor del av Sverige består av transportsträckor, och Miskovskys snygga midtemposkapelse är som gjord att köra bil till. Företrädelsevis ensam mitt i natten, med tillbehör såsom kallnat kaffe i pappmugg.

5. "Baby Doll" – Top Cats
Just när man tror att ett band inte kan bli mer övertaggat drar sångaren Jon Kleppenes ut sitt övertaggade leende ytterligare några millimeter över kinderna. Jag har personligen svårt för den här typen av spänd energi. Den gör mig nervös. Men det är samtidigt lätt att föreställa sig hur landets dansbanor exploderar i ett orgiastiskt brylcremesklimax när Top Cats kör ”Baby doll” ytterligare en gång som extranummer på sommarturnén.

6. "Euphoria" – Loreen
Loreen är så vinsttippad att det knappt är spännande. Man gillar ju häxestetiken och Joey Ramone-luggen. Bara det att hennes koreografi innehåller ett krabbliknande bredbent sidotrippande över fyrameterspodiet är värt en egen liten applåd, och dessutom namndroppar hon soundtracket till ”Terminator” i intervjuer. Det enda som hindrar en promenadseger är väl om den internationella juryn blir förvirrad av hennes light-avantgardistiska framtoning.

7. "Soldiers" – Ulrik Munther
Han är så gullig att han ser tecknad ut, han är obestridligen begåvad, och gör han rätt val framöver kan han ha en grym karriär. Den här låten är dock rätt blek. Försöket att bygga stämning med tunga bastrummor och militärmetaforer faller platt. Det är för murrigt och otydligt, och att han placerats mellan Loreen och Ranelid hjälper inte.

8. "Mirakel" – Björn Ranelid feat. Sara Li
Överraskningseffekten och surrealismen har runnit av numret, och nu kvarstår en habil eurodiskodänga med kultpotential. Jag har nåtts av rapporter om att barn börjat citera låttexten på skolgårdar. Det gör mig vagt orolig för kommande generationers mentala hälsa, men å andra sidan gjorde ungarna ”Stefan & Christer”-imitationer på mitt lågstadium och vi fick inga bestående men.

9. "Why Am I Crying?" – Molly Sandén
Vi mindes henne som brådmogen barnstjärna i tantiga långklänningar som sjöng P 4-hits, men plötsligt stegade en re-brandad Molly Sandén ut på Melodifestivalscenen i heta brallor och med ny blick i ögonen. Låten är perfekt för henne: en ballad som lyckas vara känslosam och nervig utan att bli lökig och gammeldags. Hon är ingen ESC-vinnare, men det vill hon nog inte heller vara.

10. "Amazing" – Danny
Han blev bestulen på segern förra året, laddade om med högteknologisk dräkt och danshit, och allt pekade på att årets final skulle vara hans schlagerkaka att svälja hel. Men så hände Loreen. Dessutom hände Dannys nervösa falsksång. Men refrängen är suverän och shownumret det bästa i modern Melodifestivalhistoria. Om Saucedo skärper sig och flirtar upp jurygrupperna är han fortfarande med i slutstriden.

Melodifestivalspåkulan har sagt sin sak! Den här låten vinner i Globen/Finalen?
Jag tror att det blir mycket jämnt men det kommer att handla om två låtar. Men det finns låtar som kan blanda sig i. Här kan ni se vilka Spåkulan tror blir juryns och svenska folkets favorit och slutställningen. Årets final är hur blandat som helst och kan bli jämnt om inte favoriterna håller. Se vem Melodifestivalspåkulan tror vinner och får åka till Baku. Så här blir det enligt Melodifestivalspåkulan;

Hur jag tror hur ställningen är efter Internationella juryn poäng;

1. Loreen
2. Danny
3. Dead By April

4. Molly Sandén
5. Lisa Miskovsky
6. David Lingren
7. Björn Ranelid & Sara Li
8. Thorsten Flinck…
9. Ulrik Munther
10. Top Cats

Hur jag tror det blir som får flest röster av svenska folket;

1. Loreen
2. Danny
3. Molly Sandén
4. Lisa Miskovsky
5. Thorsten Flinck
6. Björn Ranelid & Sara Li
7. Dead By April
8.Top Cats
9.David Lindbergh
10.Ulrik Munther

Hur det blir totalt i slutsällningen vem som vinner och blir 10;

1. Loreen - Euphoria
2. Danny -Amazing
3. Molly Sandén - Why am I crying
4. Dead by April - Mystery
5. Lisa Miskovsky - Why start a fire
6. Björn Ranelid & Sara Li - Mirakel
7. Thorsten Flinck. – Jag reser mig igen
8. Top Cats - Baby Doll
9. David Lindgren - Shout it out
10. Ulrik Munther - Soldiers

Kan Skrälla ikväll Loreen har det snackas mycket om denna vecka om sjukdom och att hon skall vinna och det har gått så långt att man kan tippa på vem som skulle vinna om hon inte var med. Men räkna inte bort Danny och Skrällen Molly tror att de kan skrälla om man tar under toppen så är det David som kan komma högre och kanske kan ta Dannys röster.

Under deltävlingarna har våra telefonröster avgjort hela resultatet. När finalen ska avgöras i idag tillkommer de 11 internationella jurygrupperna. Länderna som medverkar är utvalda på förhand av SVT.

De representerar en mix av öst, syd och väst. Det är dessutom så att de är intresserade och tycker genuint mycket om vår tävling, och de har förståelse för och vet att vi tar det på stort allvar, säger producenten Christer Björkman.

Här är länderna som är med och avgör finalen:

• Belgien
• Bosnien
• Storbritannien
• Estland
• Frankrike
• Cypern
• Irland
• Malta
• Norge
• Tyskland
• Ukraina

På samma sätt som i Melodifestivalen 2011 kommer den procentuella andel tittarröster som varje bidrag får att avgöra bidragets antal tittarpoäng. Tittarna har lika många poäng att dela ut som de internationella jurygrupperna tillsammans.