Kaylas

Känn på dina bröst

Kategori: Vardagsliv

Ni missar väl inte Rosa bandet-galan ikväll? För 10:e året i rad firas finalen av Rosa Bandet-kampanjen med en insamlingsgala i hoppets tecken. Galan direktsänds i TV3 20.00–22.00 från Cirkus, Stockholm. På scenen står Sonja Aldén, Linda Sundblad, Jill Johnsson, Sanne Salomonsen, Alex Saidac, Arja Saijonmaa, Lill-Babs, Pauline och Molly Sandén.
 


Idag tycker jag att du ska lära dig känna dina bröst! Vill också påminna om hur viktigt det är att vi kvinnor går på våra mammografi-kontroller. Självklart kan en del tycka, men många med invandrarbakgrund går inte på mammografi, det hör liksom inte ihop med deras kultur och traditioner. Det é så synd tycker jag. Själv ska jag på mammografi den 12/11.

Lär dig självundersökningstekniken. Låt självundersökningen bli en lika naturlig sak som tandborstning. För att upptäcka bröstcancer i ett så tidigt stadium som möjligt ska man helt enkelt känna på sina bröst ofta. Det är viktigt att veta hur brösten känns när de är friska för att veta vad man letar efter.
 


Tekniken som används vid självundersökningen är över 100 år gammal. Den utvecklades av en österrikisk läkare i slutet av 1800-talet. Tekniken är enkel och effektiv. Det tar bara 5 minuter och det är väl investerad tid.
Först av allt: skriv in din tuttbesiktning i kalendern, så blir det av. Välj en dag i veckan efter mens. Då är brösten mjuka och det är lättast att känna eventuella förändringar.
 
1. Stå framför en spegel
Stå först med hängande armar och titta på tuttarna. Ser något annorlunda ut, någon förändring i formen? Har någon bröstvårta börjat dra sig inåt? Lyft sedan armarna över huvudet och kolla samma sak igen.

2. Kläm ett varv
Det här brukar gå lättast när du duschar och brösten är intvålade. Lyft upp höger arm och sätt handen bakom nacken. Känn med vänster hand på höger bröst. Tänk dig att bröstet är som en klocka. Börja ”klockan 12” och känn igenom bröstet ett varv, ”timme för timme”. Känn med raka fingrar och ett lätt tryck, från bröstvårtan och ut. Gör sedan likadant med vänster bröst.  Känn efter förändringar, knölar, förhårdnader och ömma punkter.

3. Kolla armhålorna
Höj armen och känn efter i armhålorna efter någon knöl ¬eller något som ömmar? Om du undersöker dina bröst ¬regelbundet så lär du dig hur de känns och upptäcker lätt om ¬något är annorlunda.
Om du hittar en förändring: Kontakta vårdcentralen eller närmaste bröstmottagning om du upptäcker något som känns ovanligt. Det är bättre att kolla en gång för mycket än för lite.

Känner du en knöl? Det här har du rätt att kräva: Alla kvinnor som upptäcker en knöl i bröstet har rätt till så kallad trippeldiagnostik, som består av tre steg:

1. Palpation. Läkaren känner med händerna för att upptäcka sjukliga förändringar.
2. Mammografi. En röntgenundersökning av brösten.
3. Punktion. Ett cellprov av knölen.
 

Viktigt att understryka är att unga kvinnor nästan alltid har täta bröst, vilket gör cancern mycket svår att upptäcka vid en mammografi. Det är därför viktigt att be om en kompletterande undersökning, antingen ett ultraljud eller en MRI (magnetresonanstomografi), om mammografibilden inte visar något. I Sverige är läkarna inte skyldiga att berätta om den möjligheten, eftersom sjukvården inte anser sig ha resurser för de undersökningarna. Om du har täta bröst går inte att se på utsidan, utan beror på vävnaden inuti brösten. Kvinnor med täta bröst löper dessutom större risk att drabbas av bröstcancer.

Det vanligaste symtomet vid bröstcancer är en knöl. Övriga symtom är bl.a. förstorat bröst, förändrad kroppshållning, förändrad hudfärg s.k. apelsinhud, indragen hud, utslag eller sår som inte tillfrisknar, indragen bröstvårta, flytning ur bröstvårtan vilket inte tidigare visat sig.

Av de förändringar som observeras i bröstet är 90 % godartade. Mjölkkörtlarna och -gångarna känns olika under menstruationscykelns olika faser. Cellmassan kan öka och det kan utvecklas fibroadenom och vätskefyllda cystor samt ärrvävnad som emellanåt kan kännas fast eller vara smärtsam. Genom att regelbundet iaktta sina bröst är det möjligt att lära sig märka skillnaden mellan en godartad och elakartad knöl.

En godartad knöl är vanligen:
– jämn på ytan
- rör sig litet
- före menstruationen hård, stor, öm
- efter menstruationen, mjuk, liten och oöm – jämn eller ojämn på ytan
 
En elakartad knöl är vanligen:
- fast i den omkringliggande vävnaden
- konstant hård, växer småningom
- öm eller oöm

Här hittar du cancerfondens sida om hur du lär dig känna dina bröst.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: