Kaylas

Den 9 december är det pepparkakans dag. Det var pepparkaktillverkaren Anna’s som instiftade pepparkakans dag. Anledningen till valde just 9/12 är att Anna har namnsdag idag.

Det finns olika teorier om varför det heter pepparkakor. Att peppar användes om flera starka kryddor. En stark kryddad kaka heter då logiskt pepparkaka. Förr och även idag fanns/finns peppar med som en ingrediens i pepparkaksdegen. Men det är inte det vanliga idag.

Som många av Sveriges jultraditioner tror man att pepparkakan har sitt ursprung från Nürnberg i Tyskland. Där tillverkade man Lebkuchen på medeltiden. Antagligen blev svenskar bekanta med dessa tyska pepparkakor på 1400-talet. 1444 nämns pepparkakor för första gången i Sverige. Redan på 1500-talet såldes pepparkakor på marknader. På 1700-talet var pepparkaksbak ett vanligt inslag i julförberedelserna. Men redan i mitten av 1500-talet tycks pepparkakor ha sålts på marknader runt om i vårt land, men de bakades också i hemmen - i varje fall i städerna. Hur länge det dröjde innan pepparkakan blev populär i allmogehemmen vet man inte med säkerhet. Under 1700-talet var dock pepparkaksbak ett vanligt inslag i julförberedelserna.

Annas favoriter - Recepten hittar du HÄR

Hur pepparkakorna bakades på 1400- 1700-talet vet vi inte då det inte finns några recept bevarade från den tiden. Däremot finns Kajsas vargs receptur hennes bok "Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber" utgiven 1755 kvar:

"Utaf 5 skålpund socker och litet vatten kokas en sirap, som slås i ett tråg, hwarefter 5 skålpund godt hwetemiöl deruti straxt blandas, med et och et halft lod cardemummor, et halft lod muskotblomma, et och et halft lodcanel, et halft lod näglickor, 3 lod sönderskurne pommerantsskal, 3 lodsönderskurne citronskal, et och et halft lod Paradiskorn, et och et halftlod Sal Tartari, hwilken sistnämnde först uppblandas med rosenvatten, rör sedan alltsammans i sirapen, medan han är varm, en hel timma ommed en trästöt och låt det få giäsa et halft dygn, kafla derpå ut degen tunnsom en dubbel slant och skär honom sedan i rutor, eller på annat sätt, efter eget behag; strö litet mjöl på koppar-bottnar eller bläckfat, hwaruppåde uti ugnen gräddas. Den som behagar, kan lägga sönderskurenmandel eller succat i degen när han utkaflas.

Ordlista:
Skålpund = 425 g
Lod = ca 13 g
Paradiskorn = krydda av kardemummatyp
Sal Tartari = pottaska, användes som hävningsmedel.

Här är ett annat gammalt recept på pepparkakor, det är från 1879 och kallas Ronneby pepparkakor och finns i E M Hagbers kokbok.

1 kg 60 g brunt socker, 30 cl vatten, 50 g stött kanel, 20 g stötta nejlikor, 4 matskedar fint sönderskurna, syltade pomeransskal, 600 g smör, 1 kg 700 g mjöl, 30 g pottaska.

Sockret kokas med vattnet, kryddorna iläggas och få ett hastigt uppkok, lyftes av elden, smöret ilägges, upphälles genast derefter i stenfat och röres tills det kallnar; nu inarbetas mjölet och pottaskan med mycken noggrannhet till en fin och smidig deg, hvilken lemnas i ro 12 à 24 timmar, den kan sedan gräddas i temligen varm ugn.

Idag är pepparkakor alltid bruna, men vid 1800-talet slut fanns också till exempel vita pepparkor. Dessa var ofta vackert dekorerade med karamellfärg. Idag är det inte så stor skillnad på kryddningen i pepparkakor men förr kunde de innehålla olika kryddkombinationer.

☃ stött ingefära, kryddpeppar, anis, fänkål, pomeransskal
☃ muskot, cedrooolja, syltad citron
☃ kanel, kardemummor, nejlikor, malen peppar och pomeransskal.

Ibland användes honung istället för sirap. Pepparkakorna penslade också ofta med vatten före gräddningen för att de skulle bli mer aptitliga.

Man började baka pepparkakshus i Sverige på 1880- talet. Det var på denna tid som Bröderna Grimms sagor började läsas i de rikare borgarhemmen i städerna. En av Grimms sagor är ju Hans och Greta, där häxan ju bor i ett pepparkakshus.

En teori till varför pepparkakor gör en snällare är följande: I de äldre recepten ingick ju pottaska som en ingrediens. Pottaska har också effekten att den mildrar magknip och magbesvär. Magknip och magbesvär är ju lätt att få när man äter mycket god och fet mat. Teorin är alltså om man åt pepparkakor så blev magen bättre och en själv blev gladare och därmed snällare.

Annadagen är den dag då lutfisken skall läggas i blöt enligt tradition, för att den skulle få precis rätt konsistens till julafton 2 veckor senare. Det var vidare på Annadagen som julbyk, julbak och ljusstöp skulle sättas i gång. Och på Annadagen skulle julölet vara färdigt för en första avsmakning. ”Anna den granna, hon kommer med kanna” rimmade man och bjöd hem släkt och vänner för en första kanna av det alkoholstarka ”jäsölet”. Traditionen föddes på den julianska kalenderns tid. I vissa delar har emellertid seden varit tvärtom, att ölet skall börja bryggas på Annadagen. Avsmakningen skedde därefter på Tomas-dagen, den 21 december. Kanske många tog en bägare för mycket - dagen kallades nämligen för "Tomas fylletunna".

För den som trodde på övernaturliga krafter fanns det mycket att iaktta när man bryggde öl. En vanlig sed var att hurra när jästen lades i. På sina håll, enligt Ebbe Schön (Julen förr i tiden, 1980), ropade man i stället ”hoj” eller ”hej lustig” så högt man orkade när jästen kastades i, och då skulle jäsningen gå fint. I Västergötland satte man fart på jäsningen genom att springa runt i huset.

Ölet var i Norden länge av stor betydelse för julens rätta firande. Under vikingatid kallades julfirandet rätt och slätt att ”drekka jól” under denna ”festernas fest”, som ordet ”jól” anses betyda.

Förut i gamla svenska almanackor hette dagen Marie afl. en förkortning av Marias obefläckade avlelse. Maria, mor till Jesus, hade (påven upphöjde det till en trosdogm 1854) fötts av Anna som blivit gravid av en kyss från sin dåmera 80 år gamle man Joakim.

I vissa delar av Finland sägs vädret vara möjligt att spå från Annadagen, genom uttrycket "Braskade Anna skulle det bliva kallt om julen, slaskade det, blev väderleken mild"