FRUFRIDAGEN
Kategori: Vardagsliv
Frufridagen blev aldrig någon succé. I dag låter värderingarna ”Alla kvinnor kan ligga kvar i sängen och bara lata sig – hela dagen. Männen tar hand om barn och hushållsarbete” mer från medeltiden än från klämkäcka 60-talet.
”Söndagen den 24 januari, så ska i detta landet varenda äkta man sköta allting hemma. Han ska bädda, han ska diska, han ska laga maten, han ska sköta barna. Hon ska få vara alldeles fri och för en gångs skull göra precis det hon vill.”
Dagen infördes av Lennart Hyland i det omåttligt populära radioprogrammet "Karusellen" den 24 januari 1954. Inte i sin vildaste fantasi hade Lennart Hyland kunnat ana vad han satte igång när han proklamerade Frufridagen. Att männen under en hel dag skulle ta ansvar för hemmets skötsel medan kvinnorna skulle få ta det lugnt fick det svenska folkhemmet i gungning. Radiopsykos talades det om och det Hyland tänkt som en rolig lek uppfattades av många som ett diktat uppifrån. Debattsidor och insändarspalter svämmade över av oroliga och indignerade inlägg. Sverige delades i två läger. För och emot Frufridagen.
Någon succé blev det aldrig. Men 1963, när tv-mediet hade slagit igenom på bred front, lanserades frufridagen på nytt, nu i november och "Hylands Hörna".
Dagen var till för att markera att det var hemmafrun som var stöttepelaren i kärnfamiljen och därmed i samhället.
Sedan frufridagen instiftades har hemarbetet blivit alltmer jämställt, men kvinnor gör fortfarande mer hushållsarbete än män. Enligt SCB ägnar kvinnor varje dag 4 timmar åt hemarbete medan män bara ägnar 3 timmar och 14 minuter åt det.
”Söndagen den 24 januari, så ska i detta landet varenda äkta man sköta allting hemma. Han ska bädda, han ska diska, han ska laga maten, han ska sköta barna. Hon ska få vara alldeles fri och för en gångs skull göra precis det hon vill.”
Dagen infördes av Lennart Hyland i det omåttligt populära radioprogrammet "Karusellen" den 24 januari 1954. Inte i sin vildaste fantasi hade Lennart Hyland kunnat ana vad han satte igång när han proklamerade Frufridagen. Att männen under en hel dag skulle ta ansvar för hemmets skötsel medan kvinnorna skulle få ta det lugnt fick det svenska folkhemmet i gungning. Radiopsykos talades det om och det Hyland tänkt som en rolig lek uppfattades av många som ett diktat uppifrån. Debattsidor och insändarspalter svämmade över av oroliga och indignerade inlägg. Sverige delades i två läger. För och emot Frufridagen.
- Alla i hela Sverige häpnade.
- Alla i hela Sverige hade en åsikt om detta påhitt.
- Alla i hela Sverige sa vad de tyckte, särskilt om de tyckte illa vara.
- Kåsörerna skrev, insändarskribenterna skrev, debattörerna skrev, poeterna diktade och musikartisterna uppträdde med nya ord i gamla välkända slagdängor och Hyland själv ställde sig i tv och berättade hur man gör när man diskar. Lite som Ernst när han hänger upp en gardin.
- SJ sålde tågbiljetter för halva priset till alla kvinnor om resan företogs just på frufridagen, vilket resulterade i att kvinnor åkte tåg som aldrig förr. Under en dag.
Någon succé blev det aldrig. Men 1963, när tv-mediet hade slagit igenom på bred front, lanserades frufridagen på nytt, nu i november och "Hylands Hörna".
Dagen var till för att markera att det var hemmafrun som var stöttepelaren i kärnfamiljen och därmed i samhället.
Sedan frufridagen instiftades har hemarbetet blivit alltmer jämställt, men kvinnor gör fortfarande mer hushållsarbete än män. Enligt SCB ägnar kvinnor varje dag 4 timmar åt hemarbete medan män bara ägnar 3 timmar och 14 minuter åt det.
